Med näsan i boken, lite för nära enligt optikern om jag inte vill ha glasögon, njöt jag för en gångs skull av den långa bussresan från jobbet. En ostörd stund med en fantastisk bok, en flaska rött i väskan, äntligen fredag OCH sovmorgon imorn! Bussen blev fort fylld av partysugna ungdomar så för att minimera störningsmomenten i min läsning tog jag därmed väskan i knät redan från början.
Jag var så inne i berättelsen och hoppades för allt i världen att ingen jag kände skulle kliva på. Jag var så inne att jag inte reflekterade över hur min väska kunde kännas så kall mot min trötta kropp. Inte förrän bussen kommit ut på motorvägen och jag visste med säkerhet att ingen skulle sätta sig på det tomma sätet bredvid, slet jag mig från boken en sekund för att ställa bort väskan och känna efter om det kunde vara vinflarran som blivit så kall i väntan på bussen. I samma stund som jag lyfte upp väskan kände jag hur det rann till mellan benen och jag tänkte att inte har jag väl gjort bort mig som KK och kissat på mig? Jag kände att hela kjolen var dyngsur, la märke till att väskan var genomblöt och att jag hade kiss på handen. Hann få panik innan jag hann tänka på att det eventuellt kunde vara min kära flaska rött som gått till spillo. Jag som sett fram emot att pimpla vin i ensamhet och sänka skepp hela kvällen. Vad skulle jag nu göra? Med skräck i blicken rafsade jag runt i väskan, kände på flaskan som ju till min glädje kändes full och hel men som till min fasa gjorde att jag ännu en gång funderade på om jag faktiskt hade kissat på mig. Men jag kunde inte minnas att jag känt mig kissnödig innan.
Ibland undrar jag vad som egentligen försiggår i mitt huvud. Vad gör aktiviteten så speedad när jag är så trött, vad går den på? Efter ännu någon sekund fann jag vattenflaskan som helt uppenbarligen inte var stängd. Jag pustade ut, såg mig omkring på bussen för att försäkra mig om att ingen lagt notis om mitt lilla virrvarr. Inga konstiga, förundrade blickar var riktade mot mig, tack och lov.
Men hur fan skulle en dyngsur kjol hinna torka innan bussen nått sin slutstation?! Varför kunde inte resvägen från jobbet vara dubbelt så lång? Varför smälte snön så fort och tog ifrån mig sl-kaoset med försenade bussar?
fredag 19 mars 2010
måndag 1 mars 2010
fortsätt... bara fortsätt
Ge inte upp, fina du
inte än.
Jag vet att du kan andas in mer av världen,
jag vet att du har mer att ge.
Inför hela världens åsyn
skall du besluta dig...
Går du i ringen?
Ingen lättfärdig träder i ringen.
Gudarna kommo för att hämta dig -
du gick åt sidan,
det var ej din stund.
När stunden kommer,
då ger du hjärtat ur ditt bröst -
du fattar sakta händerna i ringen.
Ringen - Edith Södergren
Vi har Skipbo kvar,
husvagn att rusta för ännu en sommar,
vi har middagar med M,
vi har backhoppning & Glamour kvar,
du har suduku & böcker kvar att ta rätt på.
Det är för tidigt!
Du har knappt kör din racerrullis,
du hör ju vad jag säger nu,
du måste ju lyssna lite först.
Inte nu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)