torsdag 8 oktober 2009

Ödesatt

Jag är ödesatt, ofrivilligt så klart.
Jag är förvirrad, ensam & lost
Känner ingen. Vill inte lära känna.
Olärd men också utan direkt stöd
Bästa stödet finns där jag hör hemma,
inte här. Verkligen inte här.

Jag är ödesatt, det sista jag ville.
Jag önskar mig värme,
men kräsen som jag är godtas bara en.
Men det är bråttom, jag skakar.

Jag är ödesatt, och tjurar
Ska lära mig säga nej, det är inte värt det.
Jag är yr,
blicken vacklar, jag vacklar.
och skäms.
Jag känner ingen.

Jag är ödesatt och vill hem.
Låt mig iaf få sova en stund,
men ryck inte min tryggaste vrå.
Låt mig stanna.

Jag är ju ödesatt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar